Neo våran Ängel

Vissa saker kan onekligen få mig rasande förbannad. Och ikväll var verkligen en sån kväll.. N och S skulle gå på hockey och dricka några öl, fine by me. Så länge N har telefonen i beredskap.. Efter tredjeperioden ringer min just då ointelligenta sambo och säger att de blivit bjudna i en loge och nu har de blivit medbjudna till stan. Vansinnet tog över och jag la bara på. Hur kan man ringa och frgåa en sån sak när jag förhoppningsvis ska föda om två veckor, och som det känts de sista dagarna, tidigare än så. Jag har hela tiden under denna graviditet sagt till N att Oktober blir nykter och han får hålla sig hemma. Det har han hållt med om hela tiden. Ända tills ikväll.. Jag blev ju som sagt helt galen och tog med hund och medecin för några dagar hem till syster och tänkte våldsgästa hennes soffa några dagar.. Irrationellt beteende ja vet. men just då lät det som en bra plan. Kom hem till min underbara syster och hinner väl inte vara där mer än 10 min så börjar puckot ringa.. och ringa och ringa. jag skickade inte så trevliga sms istället för att svara, men troligen var promille halten för hög för han fortsatte ringa. Vid en punkt tänkte jag kasta telefonen i golvet, men kom till sans och svarade istället. Då ringer han för att säga att de båda är hemma nu.. Fortfarande irriterad så gick jag och ulli en sväng innan jag lugnat mig tillräckligt för att inte ladda på med en rak höger på dem båda.. Så här sitter jag nu, har fått häva ur mig det jag ville säga, men fyllona är inte så kontaktbara, men jag hoppas nått fastnade. Är ju fortfarande arg över hans dumhet, men eftersom jag testade hallonbladste ikväll och ett raseriutbrott plus te kan ju verkligen starta förlossningen.. Så jag håller mig i v-rummet nu tills jag ska hoppa i säng, vilket blir alldeles snart. Imorn får jag lite hämnd, genom att sätta N i arbete, likaså S. Det får dom fan ta.. Känns aningen bättre nu när jag skrivit av mig lite iaf.. Är i samma vecka som vi förlorade Neo nu och det känns, tårarna kommer och går varje dag. För minsta lilla.. jag längtar så fruktansvärt efter denna lilla tös nu så det går inte att beskriva. Ska lägga in en bild imorrn på magen tänkte jag. Gonatt sålänge.