Neo våran Ängel

Ja trafiken klarade jag superbt både ner, från och inne i Sthlm för som de flesta vet så blev vår 72timmars Riga kryssning en 23 timmars till Åbo. Plus en natt i Huddinge och en dag på Skansen. Jag körde alltså bil från Sthlm city till Huddinge och sen från Huddinge rätt in i smeten till Skeppsholmen, sedan därifrån via Sergels torg ( ja jag höll mig på vägen och körde ju inte på själva torget) hem igen.

Men bilresan var mindre trevlig eftersom AC i vår bil inte kyler mer än till ca 22 grader, så på vägen ner fick jag stanna på första bästa ficka eftersom jag kände symptom av en svimning. Det brusade i öronen och jag fick verkligen koncentrera mig på att hålla ögonen öppna och på vägen, så på vägen hem blev det istället många pauser med luft. Istället för olidlig värme så öppnade himlen sig på vägen hem när vi var i gnarp och istället för att ligga på 100km/h fick jag krypa på 65 eftersom mina vindrutetorkare inte kunde hålla undan regnet. Men hem kom vi, och städat var det! Tack syster!!!

Nu har jag ju inte kommit mig för att skriva nått sen dess men jag är iaf inte sämre än någon annan vars blogg jag följer förutom en, hon är iaf ordentlig och uppdaterar varje dag. Medans vissa har någon form av respirator igång på sin blogg. Haha!

Magen växer mer än jag skulle önska ibland då jag funderar på att kontakta närmaste museum och informera om en ny Sorts dinosaurie vid namn gigantosaurus som precis upptäckts.
Bm misstänker att jag även denna gång har väldigt mycket fostervatten då mitt sf mått ligger på den övre kurvan. Det positiva är att jag gått ned 4 kilo än så länge. Dom lär jag lägga på mig den närmsta tiden då jag är på min tredje helt rökfria dag. Yey mig!

Men det är både på gott och ont då mitt humör och min sambos humör har en tendens att krocka. Min kära sambo har avlagt ett nykterhets löfte och är inne på sin tredje vita vecka. Starkt gjort av honom men hans humör slår fan mitt. Och då har jag ett sjuhelvetes.. Idag har vi inte sagt ett enda trevligt ord till varandra och vad jag kan minnas så har vi nog inte ens omfamnat varann heller. Vi gnabbas och tjafsar över minsta lilla men i allmänhet försöker vi nog omedvetet hålla oss i olika rum..

Jaja, det ordnar sig nog det här med. Annars blir man en rökfri tjock ensamstående mamma helt enkelt.
Ouff.