Neo våran Ängel

Kejsarsnitt inbokat!
På fredag blir bell storasyster, och då menar jag om två dagar!
Som vi längtar efter att få träffa denna krabat nu. Vi har försökt förbereda oss mentalt att hamna på neonatalen men helt förberedd blir man nog aldrig. Det ska bli skönt att hen kommer ut iaf eftersom min mage av erfarenhet inte är en trygg plats.

Nä nu måste jag duscha så jag är fen och fräsch inför ul idag där de mäter tillväxten på bebis :)

Hej!

Igår fick jag mycket besök! Det var så trevligt! Men allt har ett pris sägs det ju..

Började få lite ont i de nedre regionerna vid lunch, men valde att ignorera då jag såg fram emot mitt besök kl 14 och så gärna ville komma ut en stund.

Smärtan höll i sig under alla mina tre besök, och när alla åkt hem fick jag ta tjuren vid hornen, efter toa besök började det sippra igen, blodblandat..
CTG togs, allt såg bra ut så när som på en sammandragning. Febern låg på 37,7 och det fick fart på bm, hon tog blodprov för att kolla infektion.

Ett par timmar senare hade smärtan avtagit och febern gått ner, blodprovet visade liite högre än de föregående jag tagit.

Ny dag och inte lika ont, men det sipprar.

Jag hade hoppats på permis hem några timmar men det är bara glömma.. 11 dagar till innan snittet. På detta fina rum, med den sköna sängen.

Halleluja!

Tror jag ska ta en joggingtur så kanske det händer något för jag vet inte om jag fixar det här mycket längre :'(

Jag tycker mig ha ganska bra koll på människorna runt om mig.. Alltså hur de fungerar. Vad de har för åsikt om mig osv.
Sen Jag hamnade här på sjukan har jag insett till fullo vilka som bryr sig om mig och mitt barn eller mina barn kan jag säga. Jag är inte personen som hänger ut någon med namn och det räcker för min del med vetskapen om hur framtiden ska bli. Relationsmässigt menar jag då.
Innerst inne vill jag gråta för det är tragiskt att man kan bete sig så och hoppas att ingen märker något.. Men jag ska inte gråta över spilld mjölk, för mjölkjäveln är ändå sur.

Nu har vi nog bestämt oss för ett namn iaf :)
Verkligheten känns inte lika långt bort nu..
Om två veckor ca har vi två fantastiska mirakel hos oss och de är bara våra! Vi har skapat dem och vi får äran att forma deras framtid och uppfostran!

Ber om ursäkt för vimsinläggen, men utan någon att prata med är det lätt hänt ;)
Get over it!

Ja när man bara sitter/ligger i denna cell så florerar ju tankarna. Nu verkar det som om det är som mest två veckor till vi får ut våran lilla skatt. Då är vi i v 35+0.. Men detta gäller ju bara om bebis vill stanna i magen tills dess..

Iaf, så har ju jag och N funderat lite namn men har inte så jättemånga alternativ än. Vi har två som vi fastnat för, jag för det ena och han för det andra såklart. Så nu söker vi lite mer alternativ. Hittade en sida igår med ovanliga och vissa riktigt fina. Så nu ska jag skriva ihop en lista på de jag gillar mest och Nichlas skulle göra likaså tills vi ses senare idag :)

Ja, det är väl min höjdpunkt idag, vi ska även hälsa på på prematur avd.

Är lite nervös över känslorna som kommer komma dock. Men jag har ju min klippa med mig!

I övrigt har det inte sipprat mer fostervatten sen i förrgår så jag hoppas jag kan få lite utomhus permis idag och bli utrullad och bara få känna en liten bris av hösten.
Ni anar inte hur detta tär på mig att bara va inne i detta rum..

Crap!!!

Häromveckan fick jag frågan, hur vet man om man fortfarande är kär i den man lever med?

Rent spontant när jag fick frågan blev jag lite paff, och hade väl inte något riktigt svar då. Men nu tror jag faktiskt jag har det.

Jag vet att jag är kär i min Nichlas, för hur illa det än är med mig så vill jag veta att han har det bra. Jag vet att jag kan lita på att han ställer upp i nöd och lust.
Efter vi förlorade Neo växte vi samman på ett sätt jag inte kan beskriva. Nu står vi inför ett nytt kapitel med prematur barn. Och Nichlas har blivit tvingad att bli pappa på heltid. Och han överträffar mina förväntningar varje dag som går.

I vårt förhållande har det oftast varit jag som tagit det mesta ansvaret för bell, tex byten läggning badning matning. De senaste veckorna har Nichlas fått gjort det mesta under lite guidning av mig.
Nu när jag är inlagd sköter han allt klockrent, tom bättre i vissa avseenden. Under de timmar jag fick komma hem i tisdags så såg jag att han har egna rutiner, i motsats till mig så plockar han bort och gör fint i köket efter varje måltid. Det gör sällan jag.. Det enda jag egentligen har att "klaga" på är väl tvättningen. Men eftersom jag alltid skött det så är det inte så konstigt. Nu har han insett att kläderna börjar sina så nu ringde han och ville ha lite teknisk hjälp.

Jag är kär för han och bell och baby är dom som ständigt är med mig i tanken. Han får mig fortfarande att skratta och vi visar varandra kärlek genom de små detaljerna.

Vimsigt inlägg kanske, men jag behövde få skryta lite över min prins!
Som jag vill dela mina med och motgångar med.

Ja så låter framtiden ett tag framöver. Efter två dagar på observation blev jag äntligen hemskickad strax innan lunch tisdag 20/8. Överlycklig och utsvulten hann jag få kramas med bell och N och svulsta i mig både lunch och middag innan det var dags att ta tag i verkligheten igen. Något började sippra vid 13 tiden efter jag kommit hem.. Och fortsatte hela dagen, så efter middagen tog jag tjuren vid hornen och ringde förlossningen. Kom in igen.. Orden jag egentligen inte ville höra, men anade att de skulle komma. Jag som kunnat döda för en natt i våran säng med min fina familj. 19.26 stod jag i p-huset och tryckte på hiss knappen.

Kommer in på FL och bm vill titta på bindan som jag fyllt till 1/3 på vägen in i princip. Hon var av modellen erfaren och kunde med all säkerhet säga att det var fostervatten.

På med CTG igen, sen tas tempen, urinprov, odling i puppiluringen och blodprov. Doktorn kommer in och berättar på ett ungefär vad som kommer ske.
-inlagd minst två dygn med strikt sängläge förutom toa besök, följt av lyssning efter hjärtljud efteråt.
- kortison spruta x2
-penicillin för att utesluta infektion

Sen berättar doktorn att helst vill man att bebis är kvar till v 34, och jag är i 32+4 nu. Man kommer göra allt för att stoppa förlossning men vi måste ställa in oss på att bebis kommer bli prematur.

Jag är alltså själv under hela tiden men det är ju för att N måste ju ta hand om vår prinsessa! Han kommer såklart in när det händer något.

Som tur är är alla med undantag för någon enstaka personal helt fantastiska! De försöker berätta lite mer ingående vad som kan hända och vad som kommer hända. Vi ska tex få hälsa på på neo avd för att mentalt vara lite mer förberedd, just nu ligger bebis med stjärten neråt, och vändningsförsök går inte då det är så lite fostervatten. MEN! Kroppen är ett under och det kan ff bildas nytt fostervatten. Men gör det inte det så är kejsarsnitt enda utvägen..

Kl är just nu 05.17 och jag känner inte alls att kropp och knopp vill samarbeta och sova. Men jag lär väl försöka.. Igen.

Hej så länge!

Jo just ja, frivilliga att bjuda mig på lunch och middag gärna från donken, subway och liknande, skicka ett sms för att få reda på min beställning. Man måste även kunna köra ut maten till rum 12 på BB. Tack på förhand!#less#på#sjukhusmat/roadkill

Ja som för alla andra så händer det en del mellan gångerna man skriver. Och i skrivandets stund ligger jag i ett kalt och tråkigt rum med endast Simpsons som sällskap. Jag ligger mao på BB men med bebis kvar i magen.
Det började i onsdags när man med ul tyckte att fostervatten mängden var lite i underkant. Hemskickad med tid en vecka senare. Så igår började (ursäkta) flytningarna bli väldigt rikliga och vissa var blodblandade.. Ringde och rådgjorde, och fick rådet att avvakta ifall det kom mer blod.
Natten lugn, morgon likaså. Sen vid 11.30 kom det färskt blod när jag gick på toa. Och här tvekas inte utan jag ringde på en gång och fick komma in.
Först togs CTG, som var normal vad jag förstod. Sedan utvändigt ul, ff lite fostervatten men inom ramen för normalt. Sen gyn undersökning och vaginalt ul. Doktorn kunde inte se var blodet kommer ifrån och för att få en bättre koll på vad som händer så är jag alltså kvar på observation. Har order att ligga i sängen och endast kliva upp för att kissa, och när jag kissat måste jag ringa på klockan för att en bm ska lyssna på bebis hjärtljud.

Så här ligger jag nu så ofantligt uttråkad..

Ja trafiken klarade jag superbt både ner, från och inne i Sthlm för som de flesta vet så blev vår 72timmars Riga kryssning en 23 timmars till Åbo. Plus en natt i Huddinge och en dag på Skansen. Jag körde alltså bil från Sthlm city till Huddinge och sen från Huddinge rätt in i smeten till Skeppsholmen, sedan därifrån via Sergels torg ( ja jag höll mig på vägen och körde ju inte på själva torget) hem igen.

Men bilresan var mindre trevlig eftersom AC i vår bil inte kyler mer än till ca 22 grader, så på vägen ner fick jag stanna på första bästa ficka eftersom jag kände symptom av en svimning. Det brusade i öronen och jag fick verkligen koncentrera mig på att hålla ögonen öppna och på vägen, så på vägen hem blev det istället många pauser med luft. Istället för olidlig värme så öppnade himlen sig på vägen hem när vi var i gnarp och istället för att ligga på 100km/h fick jag krypa på 65 eftersom mina vindrutetorkare inte kunde hålla undan regnet. Men hem kom vi, och städat var det! Tack syster!!!

Nu har jag ju inte kommit mig för att skriva nått sen dess men jag är iaf inte sämre än någon annan vars blogg jag följer förutom en, hon är iaf ordentlig och uppdaterar varje dag. Medans vissa har någon form av respirator igång på sin blogg. Haha!

Magen växer mer än jag skulle önska ibland då jag funderar på att kontakta närmaste museum och informera om en ny Sorts dinosaurie vid namn gigantosaurus som precis upptäckts.
Bm misstänker att jag även denna gång har väldigt mycket fostervatten då mitt sf mått ligger på den övre kurvan. Det positiva är att jag gått ned 4 kilo än så länge. Dom lär jag lägga på mig den närmsta tiden då jag är på min tredje helt rökfria dag. Yey mig!

Men det är både på gott och ont då mitt humör och min sambos humör har en tendens att krocka. Min kära sambo har avlagt ett nykterhets löfte och är inne på sin tredje vita vecka. Starkt gjort av honom men hans humör slår fan mitt. Och då har jag ett sjuhelvetes.. Idag har vi inte sagt ett enda trevligt ord till varandra och vad jag kan minnas så har vi nog inte ens omfamnat varann heller. Vi gnabbas och tjafsar över minsta lilla men i allmänhet försöker vi nog omedvetet hålla oss i olika rum..

Jaja, det ordnar sig nog det här med. Annars blir man en rökfri tjock ensamstående mamma helt enkelt.
Ouff.

Imorgon denna tid sitter jag förhoppningsvis ute på däck och tittar ut över Stockholms skärgård. Om jag inte dör i någon trafikolycka på vägen ner. Jag ska ju köra egen bil ner och nerverna är utanpå kroppen! Bell får åka med momme och Örjan i deras bil medan jag och Nichlas åker min. För säkerhets skull. Ja ni tycker nog jag är löjlig men jag har bara haft körkortet 8 månader och den längsta tur jag tagit var till norrfällsviken.. Sthlm innebär massa trafik och flera körfält.
Om vi nu överlever ska det blir underbart med en liten getaway! Och vädret verkar bli på vår sida!
25 grader varmt på vägen ner och vi har ingen AC i vår bil. Halleluja!!!

Midsommar är iaf över för iår och den blev precis så bra som jag hoppats. God mat och härliga gäster! Bell var så vacker i sin sommarklänning!
Dagen efter åkte vi till galtström och överraskade momme! Vi åkte ånglok, åt och åkte hem. En perfekt liten utflykt med min egen lilla familj!

Nu måste jag återgå till packningen.

Adios, och förhoppningsvis kommer fler inlägg om jag inte förolyckats.

Jag har ett tag nu funderat på att byta Bvc eftersom de är svåra att få tag i, otrevlig när man väl kommer fram och lyckas inte ringa upp när man lämnat telesvar. Men idag är måttet rågat. Bell skulle ta sin 18 månaders spruta idag 13.45. Ja, hon är snart 20 månader -.-
Nu till saken.. Vi är där i god tid och får komma in ganska exakt 13.45. Kl 13.53 är vi på väg därifrån. Jag klär av henne och de väger och mäter, ger henne sprutan och sen springer sköterskan ut med Bell's skor i väntrummet. Hon ger mig Bell's onepiece och strumpor i knöl medan jag står och är mest förvånad. Ha det bra, hejdå. Sen står jag i väntrummet med bell iförd linne och blöja.. Jag får klä på henne i väntrummet. Det tycker inte jag är acceptabelt. Så nu är det byte. Och nej, nästa barn var inte där än eftersom det var en vän till mig och hennes dotter, som vi mötte på parkeringen, så sköterskan och doktorn behövde inte köra ut mig pga stress.

Äntligen är projekt uteplats påbörjad, som att jag inte har nog att göra.. Ärligt talat så kvittar det, för det kommer bli så sjukt bra! Bilder kommer när det är klart, har för mig att jag har en "före" bild också. Från när vi flyttade in. Hursomhelst så har dagen fördrivits med att måla 126 meter plank, sen hem och riva det gamla och ruttna staketet, montera upp stolpar. Så nu återstår skruvning :)
Kan inte ta åt mig all äran för min underbara och snälla pappa har ju hjälpt mig (som alltid)!
Bell har fått vara med momme och bonusmoffa hela dagen, de var på Ica maxi och sen en sväng till sulå. Hjärtat mitt hade knappt sovit på hela dagen så hon somnade som en klubbad säl vid hemkomst vid 17, och sov till 21. Nu harhon varit vaken med oss till nu. Man kan väl säga att sovtiden har blivit aningen rubbad. Men vad gör det om hundra år, när allting kommer kring!

Är väl bäst man passar på att sova lite.

Godnatt, Au revoir, night night!

Jag glömde ju berätta att Bloggen kommer öppnas upp igen, alltså ingen inloggning. Kommer troligast ske under dagen om tid finnes..

Tack vare tristess kände jag att jag måste informera er om vad jag äter till frukost. Snällt va? Kräm med mjölk och en hårdbröd macka med gravad lax. Det är grejer det!! Känner mig nästan lite sugen att göra rabarberkräm idag.. Har ju massor i frysen.

På återseende!

Hur i hela helvete ska jag lyckas ta körkortet, körningen är väl en sak men teorin känns just nu som mount Everest.. Försöker läsa och göra testerna på körskolan men det är fan ingenting som fastnar. Jag blir avbruten titt som tätt av en förkyld liten tjej, och det är så tråkigt att läsa så häromdagen somnade jag sittandes framför datorn när jag höll på med testerna. Hur ska jag få tiden att räcka till?? Och mitt upp i allt måste jag ta tag i vad jag ska göra när mina mamma dagar är slut, i september!! Ja dom välbetalda dagarna iaf, fattig dagarna har jag ju kvar.. Jag har ju ett hum om vad jag vill pyssla med, men att nå dit.. Tanken på dagis skrämmer riktigt skiten ur mig, Bell kan ju inte ens krypa än! Och där är vi tillbaka med tiden igen, den går alldeles för fort! Jag hinner inte!!!!

Midsommar är över ännu en gång, och det blev en lyckad kväll med härliga gäster. Många skratt och i mitt fall, många cola. Ja jag höll mig nykter, visst hade jag kunnat tagit en cider men jag tycker det är onödigt och speciellt nu när prinsessan är dålig. Så nu är jag uppe i tre nyktra midsommrar på raken. Första väntade vi Neo, andra Bell och nu ville jag helt enkelt inte. Alla gäster (utom ulli) samt nichlas gick ut hårt redan vid sill lunchen så vid 00.00 låg de kors och tvärs helt utslagna i soffan och jag fick återigen vatten på kvarnen varför man hellre tar en cola eller annat alkoholfritt. Imorse mådde jag toppen medans nichlas inte mått så dåligt på några år. Rättvisa! ;)
Men snäll som jag är tog jag hund och dotter, hämtade syster och tog en promenad ner till varvet. Bell fick gunga och baby jaga bollen. Alla nöjda!

Äh nu pladdrar jag bara för att jag inte har lust att läsa djävulens påfund teori boken. Men men, back to work.

Aktuell väckning... 07.12. Tack min lilla prinsessa.. Nu är vi ju vakna och hyffsat pigga så det är bara ta sig an dagen. Vi ska ju träffa mammor och goungar idag på drakborgen! Som vi har saknat dom!
Lunch, surr och förhoppningsvis glada ungar! Lovely! Annars händer inte så mycket nuförtiden, ändå tycks dagarna försvinna på löpande band! Det ska hinnas övningsköra, pluggas teori, busas, matas, städas, tvättas. Så vill man ju även hinna njuta lite av sommaren.. Så jag finner mig själv med att inte ha tid till så mycket annat.
Jag har redan börjat oroa mig över packningen till Turkiet (!).. Två veckors ombyte till en 10 månaders.gärna mat och blöjor ska också få plats, eftersom jag hört att den varan är ganska dyr i turkiet.. 2 månader kvar att fundera så det ordnar sig nog ;) jag är nog en liten aning kontrollfreak.

Göra sig klar var det.

Hej!

Jag är ledsen att jag inte bloggat, men jag har faktiskt haft bättre saker för mig på sistone. Tex det minnesvärda dopet av vår älskade prinsessa. Ingen gäst kommer nog glömma det heller.. Det tackar vi nog mest Bell's fadder Johan för som bestämde sig för att stjäla showen och svimma. Han tippade baklänges som en redig fura. Och det bästa av allt är att vi har det på film!! (ja ni vet att jag är aningen sadist och skrattar hutlöst varje gång jag ser klippet) i övrigt så var Bell super duktig och ville helst bada i vig vattnet, prästen gick med på att hon plaska lite med händerna. Mot slutet var hon lite kinkig men inte så konstigt när hela dopet blev fördröjt tack vare Johan. Min kusin sjöng två låtar som vi valt ut och det blev "älskade barn" och "välkommen hem". Hennes sång var klockren och hon orsakade även några tårar hos vissa gäster. Fikat efteråt gick smidigt tack vare all hjälp, och presenterna ska vi inte ens tala om, herregud va fina presenter hon fick!! Smycken, kläder, presentkort, pooler, bollhav, badankor och mer därtill. Som en för dagen duktig och organiserad mamma skrev jag ner vad alla gäster gav i hennes dopbok, där även alla fick skriva en liten hälsning till Bell. Boken kommer hon få sen när hon blir äldre och kan läsa, ett litet kul minne :)

Vad har vi gjort mer, övningskört, promenerat, lunchat, utstått satans fotbolls matcher, somnat sittandes framför teoriplugg vid datorn, grillat.. Jag har garanterat glömt lika många saker som jag skrivit, men ni känner ju mig ;)

Tanken var att jag skulle lägga upp massa bilder från dopet, men jag bloggar från mobilen just nu för jag är så sjukt intresserad av Sverige matchen. Så ni får två som Åsa mmsat till mig sålänge.

Enjoy!

Nu är det inte långt kvar till lördag, det mesta är fixat. Inatt satt jag uppe till ca 02.00 och gjorde klart ljuskopparna. Tanken var 8 st men det blir nog sju, för den sista blev inte bra, var så trött så jag missa ju typ halva ljuskoppen när jag skulle måla. Svärmor har tvättat och strukit och stärkt alla kläder som Bell kommer ha på sig under dagen. Det tackar vi för, för mina talanger sträcker sig inte till tvättning och strykning. Iaf inte i klass med b-m, det blir kritvitt och inte en skrynkla i sikte! Själv avslutar jag oftast med.. Äh det där syns knappt ;)

Min lilla tjej utvecklas så det knakar, nu håller hon sin lilla flaska själv och förstår att man ska dricka ur den, hon får inte in lutningen riktigt än dock. Men det kommer.. Går och velar fram och tillbaka om hon ska få flytta in i sitt rum snart. Tack vare erfarenhet vet jag att det kommer bli varmare i sommar även om Gud just nu pissar på oss ;) Och varmt ute betyder jättevarmt inne= svettig mama! Så jag vill ju ha fönster och fläkt på nätterna, och lilla fröken fixar nog inte det. Lite separationsångest har jag ju, samtidigt som det skulle vara underbart att slippa vakna med en kudde som inte är dyngsur i svett.

Hur går det annars då, jo Bell kör på med mat-3ggr/natt skift så jag känner mig konstant trött. Och det har jag inte tid med nu, har massor att hinna med.. Tvätt, dammsugning, sängkläder och gästboken till dopet.. Skulle även behöva baka en laddning bullar till. Mer timmar på dygnet tack!

Massor att göra var det ja, inte blogga ;)

Hej!

Sen Bell's första förkylning så sover hon inte längre hela natten som innan, Näe nu ska det serveras mat 3-4 ggr per natt. Lovely, not so much. Gnatt så länge!

Jag tycker egentligen inte om alkohol, eller snarare effekten det har. Jag har vuxit upp med alldeles för mycket promille runt om mig, och det har satt sina spår. Jag tänker aldrig tillåta att Bell ska tvingas uppleva det jag gjort. Fulla människor på jul, midsommar, påsk, födelsedagar och semestrar. Ja jag röker så jag är väl kanske inte den att döma heller, men även om jag röker 20 cigg på en dag så står jag på två ben, sluddrar inte och vet att handling har konsekvens. Jag snarkar troligtvis inte värre än en utslagen björn heller. För just nu har jag en sambo bredvid mig som kände för att hinka i sig en champagne plus en kvarting bara för att det fanns hemma, som nu snarkar värre än en jetmotor. Jag vet att på sommaren dricks det mer, men när är enough is enough? När är problemet ett faktum? Jag själv tycker det är helt befängt att dricka såna mängder, än mindre när man bara sitter hemma framför datorn??? Vart är logiken? Tar jag upp det så vänder han det bara och säger att slutar du röka så slutar jag dricker. Vi hade em deal sinsemellan att jag slutar med snask och gotta och han med alkohol, fram till Turkiet resan. Vi fick vardera 5 fri dagar då vi fick göra som vi ville. Det gick och går faktiskt riktigt bra för mig, han däremot har har förbrukat två av sina fem på en vecka.. Usch, jag hoppas bara att om dagen kommer och jag inser att det gått överstyr, att jag har modet att lämna honom och inte köpa ursäkterna istället.

Sprit är fan inte bra för nåt. Va fyller det för syfte egentligen.

Sova lite kanske så man orkar med ett besök på Idyllen imorn :) Bell ska ju göra sin restaurang premiär ;)